För 150 år sedan antogs Betty Pettersson som den första kvinnliga studenten på ett svenskt universitet. Året var 1871 och hon kom in efter att ha fått dispens av kungen. Inte på grund av att hon saknade den rätta förkunskapen, utan på grund av att hon var kvinna. Två år senare, nästan 400 år av att enbart män tillåtits studera högre utbildning i Sverige, öppnade universiteten upp viss utbildning även för kvinnor.

Sedan Betty Petterssons tid har kvinnor kontinuerligt och ihärdigt fört kampen vidare för att behandlas utifrån prestation istället för kön. Tack vare alla de som gått före oss i ledet finns inga formella hinder kvar baserat på kön för att antas till och slutföra en examen inom högre utbildning.

Innebär det att situationen för studenter är jämställd nu? Nej. Långtifrån faktiskt, och det ska vi strax återkomma till.

Hinder för jämställdhet skapas inte bara av formella hinder såsom att vissa är förbjudna från att söka en viss utbildning. Hinder är också brist på möjlighet, till exempel på grund av ekonomisk situation eller vilka förmåner du har. Trots att kvinnor som grupp presterar bättre i skolan och idag utgör en majoritet av de antagna vid högre utbildning, så faller kvinnor ner i slukhål längs kärriärsvägen. Vid toppen är det generellt fler män än kvinnor, till exempel om vi räknar antalet professorer eller styrelsetoppar, trots kvinnors höga kompetens och utbildningsnivå.

 

%

Andel kvinnliga studenter 2019

%

Andel kvinnliga professorer 2019

Källa: Universitetskanslersämbetets Årsrapport 2020

Kvinnliga studenter mår som grupp sämre än manliga. Kvinnliga studenter uppger i högre grad problem med att ekonomin inte går ihop – och att den ansträngda ekonomin påverkar både hälsan och studieprestationen negativt. Kvinnliga studenter behöver i högre grad arbeta extra vid sidan om studierna, det vill säga ha en betydligt högre arbetsbelastning än heltid. Kvinnliga studenter uppger i högre grad att de har barnansvar, vilket systemet inte är tillräckligt väl utformat för att hantera som student, i synnerhet som ensamstående. Kvinnliga studenter uppger i högre grad problem med den oro, stress och ängslan.

 

Drygt 3 av 10 upplever ett sämre hälsotillstånd idag jämfört med innan de påbörjade nuvarande studier.

%

Kvinnor

%

Män

Källa: Högskolestuderandes hälsa och ekonomi i Stockholm (Novus på uppdrag av SSCO 2021)

Den psykiska hälsan påverkar studieprestationerna. Det säger sig självt att den som plågas av sömnbrist, oro för att kunna betala räkningarna, press att hålla ihop ett socialt liv och familjeliv, påverkar förmågan att prestera utifrån sin bästa förmåga, och det påverkar energin att göra karriär efter examen.

Hur länge ska vi acceptera att det ser ut så här? Inte en dag till. Vi behöver använda den kunskap som finns och göra något åt den ojämställda situationen bland studenter. Vi behöver

  • utveckla studiemedlet så att det passar studenter med olika förutsättningar och livssituation,
  • göra bostadsbidraget mer tillgängligt och utan åldersgräns för studenter,
  • bygga studentbostäder som är ekonomiskt tillgängliga för studentplånboken.

På 150 år borde vi ha kommit längre. SSCO kräver en högskolepolitik med jämställdhet i fokus. Vi kräver en framtid fri från dolda fallgropar, fri från både direkt och indirekt diskriminering. Vi kräver att studenter ska få ägna sin energi åt sina studier, inte åt oro, stress och ekonomisk press. Vi kräver jämställdhet.

 

Emilia Kaufeldt
Vice ordförande

Oskar M Wiik
Ordförande

Presskontakt

 

Josefin Stern

Politisk sekreterare

Mail: politik@ssco.se
Telefon: 076-199 77 22

 

Läs mer

Om kvinnornas universitetshistoria:
https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/kvinnornas-universitetshistoria.html

Om skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter:
CSN 2020. Högskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2020. https://www.csn.se/om-csn/statistik-och-rapporter/rapporter.html