En riktigt stor utgift för regionens studenter är kollektivtrafiken. Vi vet att studenter går back över 2000 kronor varje månad och en stor anledning till det är det svindyra SL-kortet. Visste ni t ex att en student lägger 6 % av studiemedlet på SL-kortet medan en vanlig arbetstagare bara lägger 3 %? Det är, för att citera Kirsti, orimligt. Det är inte på något sätt rimligt att det ska vara så dyrt generellt men att det procentuellt är en sådan stor skillnad mot arbetstagare är absurt.

Stockholmsregionen är stor och det är svårt att leva här. Som student kan en knappast vara kräsen när det kommer till läget på ens bostad. Det är inte ovanligt att bo i Flemingsberg och studera på Frescati eller för den delen tvärtom. Studenter är helt beroende av att kunna ta sig runt i staden, inte endast för nöje utan även för att ta sig till obligatoriska kursmoment.

Under hela min studietid har jag haft fördelen att bo nära mitt campus. Jag har aldrig på riktigt behövt ett SL-kort och har vissa månader kunnat skippa det helt. Det går inte för alla och vi kan inte heller förvänta oss att en aldrig ska lämna campus. Att inte ha råd med kollektivtrafiken gör att en inte kan besöka sina vänner, sin familj eller hitta på saker bortom sina studier. För att kunna ta del av Stockholm som studentstad måste en kunna ta sig runt, oavsett om en bor på campus eller inte.

För mig har kollektivtrafiken också alltid varit en fristad. När jag har haft stark ångest har jag satt mig på buss 50 som länge gick hela vägen till Moa Martinssons torg från Lappis. Jag satt där och gick inte av vid ändhållplatsen, jag ville bara åka runt. För mig blir frågan om rätten till kollektivtrafik en personlig fråga, för visst är jag inte ensam om att finna bussen eller för den delen pendeln som lugnande? För mig har den alltid varit lugnande, för någon annan frigörande. Att kunna ta sig runt hur en vill skapar möjligheter, möjligheter som alla inte har råd med.

I slutet på förra veckan startade vi en namninsamling för att Kristoffer Tamsons (trafikregionråd) och Region Stockholm ska stoppa prishöjningen för studenter. Det håller inte längre. Skriv gärna under namninsamlingen här.

Det kan inte vara dubbelt så dyrt att vara student som att vara arbetstagare. Det kan bara inte det.

Sofia Holmdahl
SSCO:s ordförande