I helgen var det final i Melodifestivalen och visst vann rätt låt? Jag har inte varit så glad över något på länge tror jag, framför allt inte för en vinst i Melodifestivalen. Senast var nog när Carola vann 2006. När jag hörde Cornelia Jakobs bidrag första gången kände jag “den här vinner” och nu hoppas jag att den levererar i Eurovision Song Contest. Jag tror på Cornelia och Hold Me Closer.

ANYWAY. I förra veckan var jag på Stockholms handelskammares evenemang Valets första debatt. Debatten var uppdelad i tre delar, först var det debatt om kommun, sen region och sedan riksdag och det var representanter från alla riksdagspartier på plats. Det var ganska mycket fokus på säkerhetspolitik och Ukraina såklart men lite rörde också studentpopulationen. Men inte mycket. Det var bland annat en debatt om bostäder. Karin Wanngård sa bland annat  “Stockholm ska vara en stad där alla kan bosätta sig” och “Man kan inte bo på en markanvisning” och hon har så rätt. Det gör detsamma hur många markanvisningar som ges om det inte byggs på dem. Det måste byggas fler bostäder generellt i Stockholm och bland dem måste det också finnas ett bra gäng med studentbostäder och det är nu. Det måste bli en valfråga i kommunen och regionen för folk väljer idag bort Stockholm för att det inte finns bostäder och så kan vi inte ha det.

En annan fråga som de tog upp rörde trafik och mobilitet. Idag är det i princip omöjligt att ta sig från Frösunda till Stockholms universitet utan att det tar oändligt med tid. Kollektivtrafiken måste fungera och den måste fungera extra bra till våra lärosäten. Lärosätena är stora arbetsplatser men såklart även platser där studenter spenderar stora delar av sin tid. Det måste fokuseras mer på en tillgänglig kollektivtrafik där det går enkelt och snabbt att ta sig runt i regionen. Då det finns så få bostäder för studenter så kan inte alla bo centralt, frågorna hänger uppenbarligen ihop. Det måste kännas som ett självklart val att ta kollektivtrafiken och en ska aldrig behöva oroa sig för förbindelserna till lärosätena i Stockholmsregionen.

Men högre utbildning och kompetensförhöjning, ja det hanns inte med. Efter debatten pratade jag lite kort med Annika Hirvonen som representerade Miljöpartiet i riksdagsdebetten och hon sa att frågan stod på dagordningen men ströks på grund av att tiden inte räckte till och så kan vi inte ha det. Högre utbildning kan inte vara ett ämne som stryks, speciellt inte i en tid som denna. Den fria akademin är mer central än någonsin, vi måste utbilda och vi måste bedriva forskning. Jag vill att vi ska gå samman och kräva att högre utbildning sätts på agendan inför valet i höst. Jag vet att det kommer påverka vad i alla fall jag röstar på – vad vill dagens politiker göra med den högre utbildningen? Ja, i dagsläget är det inte alls självklart för frågan tenderar att strykas.

Sofia Holmdahl
SSCO:s ordförande